De offentliga verksamheterna har under de senaste decenniernas reformer genomgått omfattande förändringar såväl när det gäller villkor för politiskt beslutsfattande och förutsättningarna för samhällsstyrning som för medborgares möjligheter att utöva politiskt inflytande. Det har handlat om decentralisering och avreglering, om privatisering och konkurrensutsättning, nya styrformer liksom nya former av regleringar. Dessa har inneburit olika former av maktförskjutningar, såväl horisontella (från förvaltningar till organisationer och företag) som vertikala (från förvaltning till medborgare, liksom från nationell till regional/lokal nivå, men även från nationell nivå till EU).

Mycket talar för att välfärdsstatens nya utmaningar i mångt och mycket kretsar kring politikens villkor i en tid av marknadisering. För även om offentliga verksamheter i allt större utsträckning organiseras och styrs som om de vore privata företag finns det ändå något specifikt som skiljer dem åt; nämligen politikens särart och dess innebörd för den offentliga välfärdens möjligheter och förutsättningar. Till skillnad från privata företag innefattar de politiskt organiserade verksamheterna ett uppdrag i att sammanjämka olika demokratiska värden, liksom medborgares olika intressen och önskemål. Politiken innefattar därtill just medborgare, som till skillnad från kunder har särskilda rättigheter i fråga om hur politikens mål formuleras, men även i fråga om det sätt som dessa mål implementeras.

Vi i Swepsa-nätverket ”Förvaltning som business – marknadsanpassningens konsekvenser för processer, aktörer och värden” välkomnar artiklar till ett temanummer i Statsvetenskaplig tidskrift om välfärdsstatens nya utmaningar som på olika sätt berör frågor som denna utveckling aktualiserar. Mer specifikt lyfter vi fram tre bärande teman; det första gäller *implementering*, hur ser processerna ut när förvaltningen marknadiseras på olika områden? Vilka är de bärande aktörerna och vilka implikationer har deras agerande? Det andra gäller *värden och intressen*; hur främjas och utmanas centrala politiska värden och intressen som t.ex. styrning, ansvarsutkrävande, inflytande, rättssäkerhet? Kommer olika värden i inbördes konflikter och vad är i så fall implikationerna av det? Det tredje gäller *föreställningar och ideal*; hur påverkas demokratiidealen och synen på förvaltningens roll i förverkligandet av en demokratisk välfärdsstat.

Vänliga hälsningar,
Matilde Millares och Urban Strandberg

Skicka ditt abstract om max 500 ord senast den 9 januari 2015 till: matilde.millares@statsvet.su.se