Vem bestämmer över Svenska Akademien?

I kölvattnet av avslöjandena med anknytning till Svenska Akademien från hösten 2017 kom akademiens ställning i förhållande till kungen att diskuteras. Mot denna bakgrund anordnade Juridiska fakulteten i Lund seminariet Vem bestämmer över Svenska Akademien? Kungen, konstitutionen och de offentligrättsliga korporationerna den 17 maj 2018. De följande bidragen (se länkar nedan) bygger på presentationer vid seminariet, och publiceras i det kommande numret av Statsvetenskaplig tidskrift.

Som en bakgrund skisserar Martin Sunnqvist, jur. dr i rättshistoria, och Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, akademiens ställning i juridiskt perspektiv. De menar att exemplet Svenska Akademien aktualiserar äldre diskussioner om så kallade offentligrättsliga korporationer som en mellanform mellan offentliga och privata organ. Vidare anser de att det inte finns något tydligt rättsligt stöd för att regeringen skulle ha möjlighet att ändra akademiens stadgar. Däremot ger den historiska utvecklingen och akademiens särpräglade ställning stöd för att kungen också enligt dagens konstitutionella system har utrymme att agera mot akademien.

Nils Gustafsson, fil. dr i statsvetenskap, tar i sitt bidrag fasta på den tydliga ambitionen i 1974 års regeringsform att frånta kungen all formell makt. Han anser att beslut från äldre tider inte bör ses som ”tidskapslar från enväldet som det demokratiska samhället inte rår på”, och att det därför borde vara en uppgift för regeringen att besluta om Svenska Akademiens stadgar. Han uppmärksammar dock att möjligheterna för riksdag och regering att ingripa mot kungen kan vara begränsade. Slutsatsen blir därmed att monarkin tycks ha kvar mer makt än vad vi tidigare har trott.

Med fokus på akademien som juridisk person uppmärksammar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt, i sitt bidrag att det utanför de statsrättsliga tankar som ligger till grund för 1974 års regeringsform inte finns någon tydlig skillnad mellan privata och offentliga organ. I förhållande till gamla organisationer såsom Svenska Akademien kan grundlagens kategorisering dessutom inte göra anspråk på att passa den historiska utvecklingen. Mot denna bakgrund har kungen – utan kända protester från riksdag och regering – kunnat etablera en ny konstitutionell praxis. Frågan om akademiens ställning i förhållande till kungen visar att den svenska konstitutionen kanske inte är så modern som man tidigare har föreställt sig.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander

 

***

 

Observera att texterna nedan är förhandsversioner utan slutgiltiga sidnummer.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander: En offentligrättslig korporation under Monarken? Svenska Akademien och kungen i juridiskt perspektiv

Nils Gustafsson: Några anmärkningar om kungens roll för Svenska Akademiens stadgar

Jakob Heidbrink: Svenska Akademien som en blandning av gammalt och nytt

 

Särskild utgåva: Kommunen i EU

Ett specialnummer av tidskriften presenteras idag på Europaforum 2018. Temat för numret är de svenska kommunerna i relation till EU. Hur har det svenska EU-medlemskapet påverkat det kommunala handlingsutrymmet? Och vad betyder det för den lokala demokratin?

Redaktörer är Dalia Mukhtar-Landgren och Maria Strömvik. Numret består av artiklar skrivna av forskare följt av kortare kommentarer från någon verksam politiker, tjänsteman eller annan praktiker med erfarenhet av den diskuterade frågan.

 

Stig Montin, Dalia Mukhtar-Landgren & Maria Strömvik: Inledning

Maria Strömvik: Kunskap och demokrati i EU-kommuner

Olle Schmidt: Kommentar till Maria Strömviks ”Kunskap och demokrati i EU-kommuner”

Henrik Wenander: Underordning och självstyrelse. De svenska kommunernas konstitutionella roll i det europeiska flernivåsystemet

Johan Höök: Kommentar till Henrik Wenanders ”Underordning och självstyrelse. De svenska kommunernas konstitutionella roll i det europeiska flernivåsystemet”

Magnus Lindh: Kommunal och regional lobbying i Bryssel. Mot nya former av governance?

Sven Kastö: Kommentar till Magnus Lindhs ”Kommunal och regional lobbying i Bryssel. Mot nya former av governance?”

Jörgen Hettne & Linda Nyberg: EU:s statsstödspolitik och det kommunala självstyret

Helena Linde: Kommentar till Jörgen Hettnes och Linda Nybergs ”EU:s statsstödspolitik och det kommunala självstyret”

Jörgen Hettne & Stig Montin: Politik och juridik inom offentlig upphandling

Sebastian Marx: Kommentar till Jörgen Hettnes och Stig Montins ”Politik och juridik inom offentlig upphandling”

Vanja Carlsson & Dalia Mukhtar-Landgren: Styrning genom frivillig koordinering? En studie av europeiska socialfondens genomförande i lokal förvaltning

Erik Jakobsson: Kommentar till Vanja Carlssons och Dalia Mukhtar-Landgrens ”Styrning genom frivillig koordinering? En studie av europeiska socialfondens genomförande i lokal förvaltning

 

Nr 2/2018

TEMA: IDÉANALYS

Evert Vedung: 50 år idéanalys. Med en inbjudan till crowdsourcing

Evert Vedung: Idéanalys från ankdamm till universums mitt

Evert Vedung: Fyra typer av statsvetenskaplig idéanalys

Josefina Erikson: En dynamisk frameanalys av policyskapande

Marianne Danielsson: Hjälp! Hur gör man? Idéer som förklaringar i analys av offentlig politik

Mats Lindberg: The VDP-triad in Ideational Analysis. Toward a general theory of ideological thought-content in social and political communication, debate, thought and language – beyond the concepts ‘ideology’, ‘culture’, ‘belief-system’, ‘discourse’ and ‘policy’ (Part I)

JUBILEUMSESSÄ

Bengt Olle Bengtsson: Så blir biologi till politik. En essä om politiska ideologiers användning av vetenskap

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Jämställdhetskartläggningar: ett instrument för ökad jämställdhet inom svensk statsvetenskap?

LITTERATURGRANSKNINGAR

Leif Lewin: Ogiltig frånvaro. När universiteten förlorade sin frihet. Anmälan av Göran Bexell.

Fredrik Alvén: Tänka rätt och tycka lämpligt. Historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare. Anmälan av Susanne Dodillet.

Patrik Hall: Makten över förvaltningen – förändringar i politikens styrning av svensk förvaltning. Anmälan av Jakob Heidbrink.

Mats Fred: Projectification. The Trojan horse of local government. Anmälan av Stig Montin.

Stig Strömholm: Benjamin Constant och den liberale Napoleon. De hundra dagarnas konstitution och Constants kommentar. Anmälan av Svante Nycander.

 

Nr 1/2018

UPPSATSER

Svante Nycander: Svenska modellens borgerliga rötter

Tage Alalehto: Kausalitet inom samhällsvetenskapen. En fallstudie av nazistiska partiframgångar i Tärendö kommun

Jørgen Møller: The Lopsided Political Effects of Proprietary Income. A Comment on Nilsson’s “The Money of Monarchs”

Klas Nilsson: Response to Jørgen Møller’s “The Lopsided Political Effects of Proprietary Income”

JUBILEUMSESSÄ

Uta Bindreiter: Hans Kelsens föreläsningsresor till Sverige (1933) och Finland (1953)

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Sverker Gustavsson: Vad krävs för att liberalismen inte skall gå förlorad?

Kristina Boréus: Diskursanalys, mönster, verklighet och makt. Svar till Li Bennich-Björkman

Bo Bengtsson: Mönstersökning med hjälp av idealtypsteori och sociala mekanismer. En kommentar till Li Bennich-Björkman

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Jonas Hinnfors: Samverkan med omgivande samhället – hot eller möjlighet?

LITTERATURGRANSKNINGAR

David Goodhart: The Road to Somewhere: The Populist Revolt and the Future of Politics. Anmälan av Daniel Braw

Magnus Hörnqvist: Klass. Anmälan av Terence Fell

Magnus Linnarsson: Problemet med vinster. Anmälan av Jakob Heidbrink

Alexander Betts & Allen Collier: Refuge – Transforming a Broken Refugee System. Felipe Amin Filomeno: Theories of Local Immigration Policy. Anmälan av Jon Nyhlén & Gustav Lidén

CALL FOR PAPERS

Politisk kommunikation under valrörelsen 2018 / Political Communication during the 2018 Election Campaign

Nr 4/2017

TEMA: HISTORISKA JUBILEER

Klas-Göran Karlsson: Introduktion

Klas-Göran Karlsson: Historiska jubileer – det förflutna som förbannelse eller livgivare. Om vår fascination inför de jämna åren

Anne-Marie Leander Touati, Lovisa Brännstedt & Henrik Gerding: Från kraftprov till system­bejakande talmagi. Jubileer i antiken

Anders Jarlert: Lunds universitet 350 år

Ulf Zander: Minnen av ett inbördeskrig. Jubileer och monument i Gettysburg 1863–2017

Kristian Gerner: Oktoberrevolutionen i Ryssland 1917. En sannskyldig re-volution

UPPSATSER
Lasse Nielsen: Tilstrækkelighed og retfærdig fordeling

Glenn Svedin: Den svenska tillitens historiska vagga. Några kritiska anmärkningar

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN
Sofia Näsström: Metodstrid eller nyorientering?

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET
Jan Olsson: Statsvetenskap på svenska

Arbetsgruppernas rapporter från Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Karlstad, 4–6 oktober 2017

LITTERATURGRANSKNINGAR
Daniel Ziblatt: Conservative Parties and the Birth of Democracy. Anmälan av Jakob Heidbrink.

Timothy Snyder: Om tyranni: tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet. Anmälan av Helen Lindberg.

Iain M. Banks tio romaner om The Culture: Consider Phlebas, The Player of Games, Use of Weapons, The State of the Art, Excession, Inversions, Look to Windward, ­Matter, Surface Detail och The Hydrogen Sonata. Anmälan av Peter Strandbrink.

CALL FOR PAPERS
Krishantering, förvaltning och statsvetenskap

 

Nr 3/2017

Nr 3/17 av Statsvetenskaplig tidskrift är under distribution.
TEMA: URBAN POLITIK

Anders Lidström & Jon Pierre: Forskning om lokalt och urbant i Sverige

Anders Lidström, Niklas Eklund & Kerstin Westin: Stadsregioner som demos i Sverige?

Tomas Mitander, Line Säll & Andreas Öjehag-Pettersson: Det urbana rummets in- och utsidor. Teoretiska utmaningar för forskning om urban politik

Malin Rönnblom & Linda Sandberg: Görandet av den jämställda staden. Projektpolitikens förändringspotential

Monica Andersson: Makten över stadens offentliga rum. Professionerna och hur de modernistiska idéerna vann kampen om stadsplaneringen.

Michele Micheletti: Samhällsplaneringens demokratiska utmaning. Samspelet mellan medborgare och staden i förnyelseprojekt som ombyggnaden av Slussenområdet

Tomas Bergström: Välfärdsstaden återbesökt. Politiskt deltagande i det nya Malmö

Jessika Wide: Politiskt deltagande i stadsregioner. Är kontexten könsneutral?

Annika Björkdahl & Lisa Strömbom: Konfliktlösning i delade städer. En jämförande fallstudie

Ola Svenonius: Legitimering av övervakning i lokal säkerhetspolitik

JUBILEUMSESSÄ

Alexandru Panican & Rickard Ulmestig: Bekämpa fattigdomen men med mer av samma fattigvårdslogik? Foucaults pendel.

Magnus Erlandsson: Global och lokal excellens

LITTERATURGRANSKNINGAR

Mark Lilla: The Shipwrecked Mind: On Political Reaction. Anmälan av Daniel Braw.

Catrin Andersson, Magnus Erlandsson, & Göran Sundström: Marknadsstaten. Anmälan av Jakob Heidbrink.

Jan-Werner Müller: Vad är populism? En essä. Anmälan av Sara Kalm.

Bettina Stangneth: Eichmann before Jerusalem. The unexamined life of a mass murderer. Anmälan av Peter Strandbrink.

 

 

Nils Stjernquist 100 år

Statsvetenskaplig tidskrift vill gärna uppmärksamma sina läsare på att Nils Stjernquist, mångårig professor i statskunskap i Lund och en av landets främsta författningsexperter, i dag den 29 augusti 2017 skulle ha fyllt 100 år. Stjernquist, som blev professor i en ålder av 34 år, ledde sin institution med fast hand under tre decennier. Under hans tid växte ämnet. Stjernquist välkomnade nya forskningsfält och metoder och bejakade det ökade intresset för teori och modelltänkande. Han var samtidigt öppen mot det omgivande samhället och hade synnerligen goda kontakter inom det politiska livet.

Stjernquist var Lunds universitet troget under hela sin levnadstid och krönte sin akademiska bana som dess rektor 1980-1983. Som utpräglat aktiv emeritus var han högst närvarande in i det sista. Han avled den 3 september 2000.

För utförliga levnadsteckningar, se Torbjörn Vallinders uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift 2006, årg 108, nr 4, 361-388 och Lars-Göran Stenelos artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 33 (2007-2011), s. 517.