Nr 3/2022

Nr 3/2022 finns nu tillgängligt i digital form, och den tryckta versionen skickas från tryckeriet inom kort.

UPPSATSER

Ragnhild Nilsson, Stefan Dahlberg & Ulf Mörkenstam: Den samiska väljarkåren i val till Riksdagen. Deltagande och partival

Svante Janson & Svante Linusson: Problem med proportionella val i kommuner

Sanna Skärlund: Radio för alla? Inslag på engelska och andra språk i Sveriges Radios svenskspråkiga radioprogram

Katarina Roos, Olof Johansson & Lars Svedberg: Skolchefen – en gammal roll i förändrad skepnad

Sven Hort: 2021 års kyrkoval – noteringar och funderingar

Mikael Sandström: Politiska tjänstemän behövs, men på rätt plats

Anders Mellbourn: Expertis och politik – ekonomi och medicin 

Anders Persson: Israel-Palestinakonfliktens påverkan på antisemitism i Sverige. Världsbilder, delegitimering och tankestrukturer

ÖVERSIKTER & MEDDELANDEN

Mats Lundahl: Ett presidentmords politiska ekonomi

ESSÄ

Ylva Hasselberg: Eli Heckscher som politisk varelse

LITTERATURGRANSKNINGAR

Martin Indyks ­Master of the Game. Henry Kissinger and the Art of Middle East Diplomacy. Anmälan av Anders Lidén

Sara Kristofferssons Hela havet stormar. Fallstudie inifrån en myndighet. Anmälan av Sten Widmalm 

Sara Kristofferssons Hela havet stormar. Fallstudie inifrån en myndighet. Anmälan av Erik J Olsson

Gina Gustavssons Du stolta, du fria: Om svenskarna, Sverigebilden och folkhälso­patriotismen. Anmälan av Inger Österdahl

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Förväntningarnas plats i partival

Hela numret som PDF.

Nr 2/2022. Tema: Barn, unga och demokrati

Nr 2/2022 finns nu tillgängligt i digital form, och vi hoppas att den tryckta versionen kan skickas från tryckeriet under nästa vecka.

TEMA: BARN, UNGA OCH DEMOKRATI

Jonathan Josefsson & Bengt Sandin: Inledning: Barn, unga och demokrati


Bengt Sandin, Johanna Sköld & Johanna Schiratzki: Var går gränsen för statens ansvar? Upprättelseprocessen för dem som ­vanvårdats i samhällsvård ur ett historiskt perspektiv på ­normalitet, aga och barns rättigheter


Anders Kassman & Johan Vamstad: Historiska förändringar av ungdomars engagemang i civil­samhället – en demokratifråga?


Jonathan Josefsson: Lyssnandets politik. Barns och ungas politiska representation i en tid av restriktiv migrationspolitik


Linde Lindkvist: Från välfärdsrättigheter till humanitär rätt. Om Sveriges roll i arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter, 1978–1989


Gunnel Gustafsson: Barns inkludering i demokratin. Nya värderingar och åtgärder sedan den allmänna rösträttens införande

UPPSATSER

Fredrik N G Andersson: Frivillig anpassning eller tvingande restriktioner? Överdödligheten, pandemibekämpningen och den ekonomiska utvecklingen i Europa under 2020


Gissur Ó Erlingsson & Anders Folkesson: Mellankommunal samverkan – är det värt det? En explorativ ansats 493


Kajsa Hammargård: EU:s nya ”därbyråkrati”? Svenska tjänstemäns dilemman under Frontex-uppdrag 2014–2017


Johan Wänström: Politisk styrning i små kommuner. Samma mönster som i stora?

LITTERATURGRANSKNINGAR

Robert Skidelsky: ­What’s Wrong with Economics: A Primer for the Perplexed. Anmälan av Benny Carlson


Anders Ivarsson Westerberg, Agneta Andersson, Eva Anskär, Daniel Castillo, Magnus Falk & Anders Forssell: Papper, pengar & patienter: ­Primärvården i administrationssamhället. Anmälan av Patrik Hall


Susanne Schattenberg: Brezhnev: The Making of a Statesman. Anmälan av Tony Ingesson


Anders Lidén: Diplomati i praktiken. Anmälan av Christer Jönsson

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Ett öppet vetenskapssystem: att plocka fler och större frukter i forskning?

Hela numret som PDF

Nr 1/2022: Temanummer om svenska lärosäten

Efter många förseningar kommer den tryckta versionen av  1/2022 inom kort att skickas ut till prenumeranter. Vi beklagar fördröjningen!

TEMA: SVENSKA LÄROSÄTEN

Shirin Ahlbäck Öberg, Mikael Börjesson & Johan Boberg: Svenska lärosäten – organisering, finansiering, positionering

Johan Boberg: Lärosätenas interna organisation. Kollegialitet, demokrati och linjestyrning

Ola Agevall & Gunnar Olofsson: Lärare och forskare vid svenska lärosäten under 2000-talet

Martin Gustavsson: Från automatisk uppräkning till automatiska avdrag. Finansieringsmodeller för högre utbildning 1958–2021

Mikael Börjesson: Lärosäten och forskningsfinansiärer

Shirin Ahlbäck Öberg & Johan Boberg: Avkollegialiseringen av svenska lärosäten. En analys av statliga universitet och högskolor

Mikael Börjesson, Moa Lindqvist & Rebecka Göransdotter: Den högre utbildningens organisation och finansiering i stöpsleven. Ställningstaganden till Strutens huvudbetänkande

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Leif Johansson: Statsvetarprofessorer i Sverige 1890–2018. En tabellarisk sammanställning

Linnea Andersson Formgren, Arjen Boin, Magnus Ekengren, Alina Engström, Marte Luesink, Mark Rhinard, Henry Shields, Swapnil Vashishtha Förvaltningspolitiska Betraktelser: Orsakerna till EU-ländernas skilda hantering av Covid-19-krisen. En forskningsagenda för jämförande studier

ESSÄ

Anders Burman: Hannah Arendts ”Människans villkor”

LITTERATURGRANSKNINGAR

Annika Berg, Urban Lundberg & Mattias Tydén: En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945–1975. Anmälan av Cecilia Jonsson

David Larsson Heidenblad: Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden. Anmälan av Åsa Knaggård

Lars Calmfors: Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt. Anmälan av Anders Mellbourn

Knut Dørum, Mats Hallenberg & Kimmo Katajala (red.): Bringing the people back in. State building from below in the Nordic countries ca. 1500–1800. Anmälan av Christopher Pihl

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Vetenskapsrådets pilotutvärdering av svensk statsvetenskaplig forskning: förväntas framtidens statsvetare bli stand-up-komiker?

HELA NUMRET SOM PDF

Nr 4/2021: Hur mår den amerikanska demokratin?

Nr 4/2021 finns nu tillgängligt i tidskiftens arkiv.

TEMA: HUR MÅR DEN AMERIKANSKA DEMOKRATIN?
Frida Stranne: Inledning. Amerikansk republikanism och demokrati
Frida Stranne: Är USA fortfarande en demokrati?
Erik Åsard: Republikanerna och hotet mot den amerikanska demokratin
Joel Halldorf: Populistisk trumpism eller socialliberalt frisinne? Politik i amerikansk evangelikalism och svensk frikyrklighet
Daniel Lindvall: Den konfliktfyllda amerikanska klimatpolitiken
Jan Hallenberg: Framtida utmaningar för USA:s utrikespolitik. USA som utrikespolitisk aktör 2021
Erik Hedling: The Plot Against America. Kontrafaktisk historieskrivning med politisk udd
Mats Bergquist: Säkerhetspolitiska betraktelser: Hur kan man (re)konstruera en stat? Afghanistan och historiens lärdomar

LITTERATURGRANSKNINGAR
Amity Shlaes & Matthew Denhart (red.): ­The Autobiography of Calvin Coolidge. Anmälan av Benny Carlson

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Förbundsordföranden har ordet samt intervju med en pristagare

Nr 3/2021

Nr 3/2021 finns nu tillgängligt i öppna arkivet.

UPPSATSER

Asmir Hajdarevic & Thomas Larue: Riksdagsutskottens initiativrätt – oppositionens nya hammare?

Mats Lundström: Demokrati: ”liberal” och ”illiberal”

Olof Bortz: Fascismens aktualitet. Historia som analogi och kontrast

Patrik Fridlund: Populism, religion och teologi

Glenn Svedin: Brottslighet som politiskt konfliktområde. Från bråkiga arbetare till kriminella invandrare: samhällsfarliga i kriminalpolitisk debatt och ­brottslighetens politisering i Sverige under 200 år

LITTERATURGRANSKNINGAR

Kim Salomon: ­Jag anklagar…! De ­intellektuellas historia. Anmälan av Daniel Braw 

Daniel A. Bell & Wang Pei: Just Hierarchy: Why Social Hierarchies Matter in China and the Rest of the World. & Tong Bei: Against Political Equality: The Confucian Case. Anmälan av Johan Lagerkvist 

Christina Jonung & Lars Jonung (red.): Ingemar Ståhl – en ekonom för bland­ekonomin. Anmälan av Anders Mellbourn

Hanne Kjöller: ­Kris i forskningsfrågan. Eller vad fan får vi för pengarna? Anmälan av Anders Sundell

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET 

Katarina Roos: Swepsa 2021

CALL FOR PAPERS: Politiska periodiseringar: brott och kontinuitet i svensk politisk historia från Gustav Vasa till rösträttens införande. (Uppsala 10-11 november 2022)

Följande är ett ”call for papers” med anledning av en konferens anordnad av svenska historiker.

Forskningen om svensk politisk historia under perioden 1500–1920 präglas av en uppdelning mellan en tidigmodern del, som brukar sträcka sig från Gustav Vasas makttillträde till införandet av 1809 års regeringsform, och en modern del som framförallt fokuserar på framväxten av olika typer av politiska rörelser, ideologier och införandet av allmän rösträtt och parla­mentarism. Uppdelningen mellan dessa två delar har gjort att forskare som sysslar med de olika epokerna sällan interagerar. Därmed förs det få diskussioner över dessa epokgränser om olika teoretiska perspektiv och om olika förklaringar till politisk förändring och kontinuitet. Diskussionen försvåras också av en disciplinuppdelning mellan historia och statsvetenskap där det finns få gemensamma fora för att diskutera den svenska politiska utvecklingen i ett långt tidsperspektiv. Trots att Sveriges politiska historia i början av 1900-talet ofta diskuterades över disciplingränserna sker diskussionen nu oftare inom de olika ämnesgränserna. 

Målet med denna workshop är att arrangera ett transdisciplinärt möte mellan historiker av olika slag och statsvetare för att diskutera hur man kan förstå Sveriges politiska historia från 1500 till 1920. Vi vill således föra samman forskare från olika discipliner, och som är specialiserade på olika epoker och frågor, för att diskutera periodiseringar och begrepp som ”politiskt del­tag­ande”, ”politiska konflikter”, ”radikalism”, ”modernisering”, ”demo­krati­sering” och ”stats­formering”. Vad kan vi lära oss av varandra och hur kan vi utveckla vår för­ståelse av den lång­siktiga politiska utvecklingen i Sverige?

Workshopen kommer att äga rum 10 och 11 november 2022 i Uppsala i universitets lokaler. Vi siktar på en blandad grupp av deltagare, sett till disciplin, specialisering och erfarenhet. Vi vill särskilt uppmuntra doktorander att delta och presentera sina idéer. Till doktorander och forskare utan expensmedel har arrangör­erna möjlighet att stå för resor och boende. 

Anmäl ditt intresse av att vara med och presentera senast 28 februari 2022 genom att skicka en e-post till en av arrangörerna med förslag på titel och en kort abstract (ca 200 ord). 

Workshopen genomförs med generöst bidrag från Åke Wibergs och Magnus Bergvalls stiftelser.

Varmt välkomna!

Martin Almbjär, forskare, Historiska institutionen, Uppsala universitet. martin.almbjar@hist.uu.se

Patrik Winton, universitetslektor i historia vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. patrik.winton@oru.se

Christopher Pihl, forskare, Historiska institutionen, Uppsala universitet. christopher.pihl@hist.uu.se

Nr 2/2021

Nr 2/2021 finns tillgängligt i öppna arkivet.

UPPSATSER

Benny Carlson – Om reformers karaktär

Eric Brandstedt & Bengt Brülde – Om betydelsen av rättvisa för hållbara ­pensionssystem. En analys och kritik av det svenska pensionssystemet

Jon Nyhlén – Förändringar av granskning och utvärdering inom svensk skola. Om granskningens organisering, syfte och fokus

Fredrik von Malmborg – Förändring av EU:s politik för energieffektivitet. Policyförändring genom intern chock och policyorienterat lärande

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Leif Johansson – Uppsatser i Statsvetenskaplig tidskrift under åren 1970–2020. Iakttagelser, jämförelser och reflexioner

ESSÄ

Erik Bodensten – Korruption, utländsk påverkan och frihetstidens styrelseskick. En politisk historia

Björn Lundberg – Utveckling på en ändlig planet. Ett dilemma i svensk biståndshistoria

Mats Lundahl – Frihetslängtan och arbetsfria inkomster. Hur upplysnings­mannen Toussaint Louverture gjorde Haiti till en plundrarstat

Thomas Hörberg – Systemsynsätt vid säkerhets­politiska omvärldsbedömningar

LITTERATURGRANSKNINGAR

On the Struggle for Hegemony in Post-Fordist Higher Education. Adrià Alcoverro, The University and the Demand for Knowledge-based Growth. The Hegemonic Struggle for the Future of Higher Education Institutions in Finland and Estonia. Anmälan av Kristina Boréus

Mikael Svanberg, Partierna och demokratin under ­författningsdebatten 1965–1980. Anmälan av Nils Gustafsson

Joseph Henrich, The weirdest people in the world: How the West became ­psycho­­logically peculiar and particularly ­prosperous. Anmälan av Andrej Kokkonen

Fredrik Reinfeldt, ­3 november 2020 ödesvalet: om en ­demokrati i fara och en ­världsordning i upplösning. Anmälan av Olof Larsson

Klas Lundström (text) & Fredrik Lerneryd (foto), Dzud: Klimat, kol och kyla i Mongoliet. Anmälan av Mats Lundahl

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET
Katarina Roos – Ett öppet vetenskapssystem

Särskild utgåva: Coronapandemin – beslutsfattande under svåra förhållanden

Statsvetenskaplig tidskrift har härmed det stora nöjet att publicera ett omfattande specialnummer om coronapandemin!

Vi vill tacka författarna för deras insats, och hoppas att läsarna kommer finna mycket av intresse i dessa samhällsvetenskapliga analyser av coronakrisens olika aspekter.

Texterna är fritt tillgängliga. De enskilda bidragen återfinns i länkarna nedan (de öppnar sig i nya flikar), men det går även att ladda ner hela numret.

INNEHÅLL

Magnus Jerneck (redaktör): Inledning. Konsten att bemästra en pandemi?

Förvarning

Magnus Ekengren, Alina Engström & Mark Rhinard: Coronapandemin – en smygande kris vintern 2020

Strategi och ledarskap

Mikael Holmström: Sverige sämst i Norden. Långsam och otillräcklig krishantering ledde till högsta andelen döda i covid–19

Martin Lindström: Covid–19-pandemin och den svenska strategin. Epidemiologi, postmodernism och svensk exceptionalism

Gerry Larsson: Ledarskap vid kriser. Ett stresspsykologiskt perspektiv

Douglas Brommesson: Civil beredskap och offentlig styrning under pandemin 2020–2021

Tillit och socialitet

Julie Hassing Nielsen: Dronningegambit. Magtcentralisering, hård ­lockdown – og en ­bekymret befolkning, der dog bakkede op

Louise Bringselius: Coronapandemin, förvaltningen och tilliten. En ­forskningsagenda

Arvid Erlandsson: Smittminskningsprosocialitet. Hjälpandets psykologi i en pandemi

Kriskommunikation

Annika Wallin: Okunskap och riskkommunikation. Att knuffa eller ge en karta

Lars Nylén: Påbud och efterlevnad. En fråga om effektiv kriskommunikation

Jenny Lindholm & Joachim Högväg: Emotionell räddning? Visuell kriskommunikation under coronakrisens inledande skede – fallet Finland

Lars Nord: Och så en fråga till Anders Tegnell … Journalistisk kritik vid de myndighetsgemensamma presskonferenserna med anledning av covid–19

Rättspolitik

Lars Nylén: Den svenska responsen år 2020. Krisberedskap i kris

Håkan Hydén: Corona – en rättspolitisk utmaning!

Expertis och inlärning

Lena Wahlberg: Om värdet av vetenskap och andra belägg vid pandemiskt beslutsfattande

Edward Deverell: Att lära av pandemin. Interkrislärande, intrakrislärande och reformer i krisens efterspel

Lars Magnusson: Lärande och krisbekämpning under tre ekonomiska kriser i Sverige

Ansvarighet

Jonas Hinnfors: Damned if you do, damned if you don’t? Regeringar, ­väljare och kriser

Stig Montin & Mikael Granberg: Corona, krishantering och demokrati. Om meddelarfrihet vid en extraordinär händelse

Utmaningar

Fredrik Carlsson, Helena Iacobaeus & Elin Wihlborg: Demokratiska beslut i coronatider. Digitala verktyg för att ställa om snarare än ställa in

Maria Hellman: Infodemin under pandemin. Rysk informationspåverkan mot Sverige

Emma Ricknell: Smittan som spred sig snabbare än coronaviruset. Falsk och vilseledande information under ­coronakrisen 2020

Internationell samordning

Lars Niklasson: Lärdomar av coronapandemin. Mer internationell ­samordning nästa gång?

Anna Wetter Ryde: EU och medlemsländerna under covid–19-krisen. Tillsammans eller i klorna på varandra?

Anna Södersten: Coronakrisen, EU och folkhälsa. En fråga om befogenhet?

Teija Tiilikainen: EU:s solidaritet i pandemikrisen

Rikard Bengtsson: Coronakrisens strategiska implikationer. Globala skiften och EU:s framtid

Nr 1/2021

Nr 1/2021 finns nu tillgängligt i tidskriftens öppna arkiv.

 

UPPSATSER

Karl Magnus Johansson   Stärker mediemakten regeringsmakten?
Mikael Rundqvist  Politik som ett osakligt spel eller som oenighet i sak? Ledande socialdemokraters och moderaters ­reflektioner om de båda partiernas politik och ­ideologi samt om det svenska partisystemet
Acar Kutay   A Historical Analysis of the AKP in Power. Hegemony, Predominance, and Interregnum

ÖVERSIKTER OCH MEDELANDEN

Gustav Sundqvist  Kan en ny våg av demokrati­demonstrationer i Hongkong sprida sig till det kinesiska fastlandet?
Leif Johansson  De akademiska betygs­nämndernas sammansättning och agerande inom Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund 1974–2018. Om gränser för vetenskapens gräns­överskridande aktivitet
Rikard Bengtsson  I geoekonomins tid
Claes Sandgren  Statsvetarna och korruptionen – en rättsvetenskaplig kritik

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos  Statsvetare med framtiden för sig

LITTERATURGRANSKNINGAR

Benny Carlson Anne Applebaum: ­Demokratins ­skymning.
Naima Chahboun  Gustav Borsgård (red.): Tranströmer och det politiska.
Andrej Kokkonen  Peter Haldén: Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia, 500–2018.
Svante Norrhem  Thomas Magnusson: Makt och pengar i frihetstidens Sverige. En oligarkis triumfer och slutliga nederlag 1720–1766.
Anders Widfeldt  Thomas Widenstjerna: Vem väljer vem – och varför? Om betydelsen av homosocialitet och personliga kontaktnät i partiers nomineringsprocesser.

Nr 4/2020

Nr 4/2020 av tidskriften finns nu tillgängligt i fulltextarkivet.

TEMA: BESLUTSFATTANDE

Annika Wallin: Tema: Beslutsfattande

Jessica Abbott: Ett evolutionärt perspektiv på beslutsfattande

Kalle Åström: Matematiska modeller för beslutsfattande hos människor, djur och maskiner

Maria Hedlund: När maskiner fattar beslut – vem är ansvarig?

Annika Wallin: Beslutsfattande ur tre perspektiv

Lena Wahlberg: Fri bevisprövning och evidensbaserad medicin. En jämförelse av två modeller för evidens och beslut

Arvid Erlandsson: Hjälpdilemman: Beslutsfattande när man inte kan hjälpa alla i nöd

Erik Mohlin: Spelteoretisk jämvikt som ett resultat av inlärning eller evolution

Tony Ingesson: Antagonistens roll. Vad Napoleon och KGB kan lära oss om ­beslutsfattandets konst inom militär ledning och underrättelseanalys

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN
Johan Wennström & Özge Öner: Political Hedgehogs. The Geographical Sorting of Refugees in Sweden

Knut Midgaard: Demokrati med radvalg og fondsvalg

Kjell Å Modéer: American Exceptionalism. Supreme Court och det historiska argumentet

Lars Niklasson: Skapar FN:s hållbarhetsmål ordning på den globala politiska nivån?

ESSÄ
Jon Wittrock: En kontroversiell klassiker

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET
Katarina Roos: Swepsa 2020

LITTERATURGRANSKNINGAR

Benny Carlson: De motade inte Adolf i grind. Om Dödgrävarna: Den sista vintern i Weimar­republiken av Rüdiger Barth & Hauke Friedrichs, Dagordningen av Éric Vuillard, Appeasing Hitler: Chamberlain, Churchill and the Road to War av Tim Bouverie, och Europa mot katastrofen: Förspelet till andra världskriget av Pierre Gilly.

Carsten Anckar om Population and Politics: The Impact of Scale av John Gerring & Wouter Veenendaal

Ulf Lindström om Stein Rokkan – fra periferi til sentrum av Arild Stubhaug

Anders Sundell om Science Fictions: ­Exposing Fraud, Bias, Negligence and Hype in Science av Stuart Ritchie