Särskild utgåva: Det exceptionella Amerika – dåtid/nutid

Med anledning av det amerikanska presidentvalet publicerar tidskriften ett extranummer utöver årets fyra ordinarie nummer. Numrets texter finns fritt tillgängliga här.

TEMA: DET EXCEPTIONELLA AMERIKA – DÅTID/NUTID

Ulf Zander: Inledning: amerikansk exceptionalism – då och nu

Ulf Zander: Give me history or give me death! Politik och historiebruk i USA

Dag Blanck & Frida Stranne: En annorlunda exceptionalism. President Barack Obama och en klassisk ­amerikansk tankefigur

Emmanuel Böss: ”Old Hickory” återuppstånden. Minnet och bruket av Andrew Jackson i 2000-talets amerikanska offentlighet

Malin Jonsson: En rolig historia? En studie av historiedidaktik och humor i internetmemes

Emma Ricknell: Spel framför substans. Journalistisk gestaltning i amerikanska och svenska medier under demokraternas primärval 2020

Erik Vestin & Richard Öhrvall: Att förutsäga amerikanska presidentval

Jan Hallenberg: Trumps utrikespolitik i historiens ljus. En exceptionell president

LITTERATURGRANSKNINGAR

Mats Bergquist: USA blåser till reträtt?

Benny Carlson: John Bolton: The Room Where It ­Happened. A White House Memoir.

Nr 3/2020

Nr 3/2020 av tidskriften finns nu tillgängligt i fulltextarkivet.

TEMA: UNDERRÄTTELSEANALYS

Johan Matz: Gästredaktörens förord

Kunskap

Wilhelm Agrell: Inre spaning – att forska i och kring underrättelsearkiv

Kristian Gerner: Öststatsforskningens uppgång och fall

Alexandra Franzén: ”– Men ÖB Bengt Gustafsson tog mig i hand och tackade.” En jämförelse mellan Jan Guillous och Peter Bratts rättfärdiganden av IB-avslöjandet 1973 respektive 2017

Organisation

Christer Jönsson: Diplomati och underrättelsetjänst

Björn Fägersten & Calle Håkansson: Underrättelsebehov för strategisk autonomi. Ett europeiskt perspektiv

Henrik Häggström: Förenta Nationerna – en ny aktör i det globala underrättelsesamhället

Verksamhet 

Martin Kragh: ”Martin Kragh är ett demokratiskt problem”. Hur Aftonbladet gav spridning åt en rysk påverkansoperation

Tony Ingesson: Kontraspionage och hybridkrigföring. En fallstudie av kuppförsöket i Montenegro 2016

Johan Matz: Kontraspionage och rekonstruktionen av fallet Vassilij Sidorenko 1942

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Grattis! Statsvetenskapliga förbundet fyller 50 år

LITTERATURGRANSKNINGAR

Plutark, oversat af Gudrun Haastrup, Liselotte Nørgaard og Peter Schousboe: Om kvinders mod. Anmälan av Karin Blomqvist

Ivan Krastev & Stephen Holmes: Ljuset som försvann: En vidräkning med imitationens epok. Anmälan av Christer Jönsson

Johan Tralau: Havets väldiga ryggar. Offret och de flytande bildernas gåta. Anmälan av Anne-Marie Leander Touati

Svante Norrhem: Subsidier. Svenska krig och franska pengar 1631–1796. Anmälan av Christopher Pihl

Nr 2/2020

Nr 2/2020 finns tillgängligt i tidskriftens fulltextarkiv.

UPPSATSER

Martin Ericsson: Partierna, rösträtten och medborgarskapet. Riksdagsdebatten om utlandssvenskars och icke-medborgares rösträtt efter år 1921

Benny Carlson & Mats Lundahl: ‘Like Locusts on the Mississippi’.A Pioneer Study of the Expansion of the Swedish Public Sector 

Rolf Hugoson: Sartres serialitet. Existentiellt begripande och en exkurs om Corona­krisen

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Göran Hydén: Vad händer med forskningen kring demokrati?

Håkan Edström: Säkerhetspolitiska betraktelser: Inför det kommande försvarsbeslutet. Reflektion kring några tänkbara militärstrategiska konsekvenser

ESSÄ

Gunnar Falkemark: Vikten av att läsa klassiker

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Statsvetenskapliga förbundets årsmöte och Swepsa 2020

Patrik Hall: Ordförande har ordet

Katarina Roos: Corona, mänsklighetens frihet och en påminnelse om att allt är politiskt

LITTERATURGRANSKNINGAR

Binyamin Appelbaum: The Economists’ Hour: False ­Prophets, Free Markets and the Fracture of Society. Anmälan av Benny Carlson

Klas-Göran Karlsson: Det moderna trettioåriga kriget. Europa 1914–1945. Anmälan av Thomas Hörberg

Magnus Linton: Text & Stil. Om konsten att berätta med vetenskap. Anmälan av Bo Isenberg

Anders Johansson: Rikshushållaren. Gunnar Sträng i socialdemokratins tjänst 1906–1992. Erik Åsbrink: Gunnar ­Emanuel Sträng. Med ­hängslen och livrem i välfärds-Sverige. Anmälan av Anders Mellbourn

Nr 1/2020

Nr 1/2020 finns tillgängligt i tidskriftens arkiv.

UPPSATSER

Martin Lindström: Moderaternas ideologiska grundsyn. En uppföljning av debatten under det sena 1900-talet

August Lindberg & Peter Esaiasson: Hur politiker förankrar krävande ­miljöåtgärder. Teori och två illustrerande fallstudier

Mats Bergquist: Pakt med djävulen? Samarbete och motstånd i Hitlers skugga

Kjell Goldmann: Hur man blir en stat: folkets självbestämmande?

ESSÄ

Benny Carlson & Lars Jonung: En klassisk varning

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Coronavirus, distansundervisning och utvärdering av svensk statsvetenskap

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Helen Lindberg: Fascismens metoder – ett samtal med Jason Stanley

LITTERATURGRANSKNINGAR

Graham Allison: Destined for War: Can America and China Escape Thucydides’s Trap? Anmälan av Rikard Bengtsson.

Aske Damtoft Poulsen: Accounts of Northern Barbarians in Tacitus’ Annales. A ­contextual analysis. Anmälan av Lovisa Brännstedt.

Joshua Hren: Middle-Earth and the Return of the Common Good. J.R.R. Tolkien and ­Political Philosophy. Anmälan av Peter Strandbrink.

Janek Wasserman: The Marginal Revolutionaries: How Austrian Economists Fought the War of Ideas. Anmälan av Benny Carlson.

Nr 4/2019: Krishantering, förvaltning och statsvetenskap

Nr 4/2019 finns nu tillgängligt

TEMA: KRISHANTERING, FÖRVALTNING OCH STATSVETENSKAP

Edward Deverell & Eva-Karin Olsson: Tema: Krishantering, förvaltning och statsvetenskap

Åsa Boholm: Svenska myndigheters kommunikation om risk: vad, hur och varför?

Edward Deverell, Aida Alvinius & Susanne Hede: Maktförskjutning och maktutjämning i myndighetssamverkan. En kvalitativ studie om tjänstemän i beredskap på regional nivå

Jenny Lindholm: Politiseringen av fokuserande händelser över tre samhälleliga arenor.

Oscar L. Larsson: Ansvarsförskjutning och liberal styrning i skapandet av krismedvetna medborgare

Veronica Strandh & Niklas Eklund: Frivillighet vid olyckor och kriser. Uppfattningar om centrala spänningsfält

Evert Vedung & Dan Hansén: Oljekrisen 1973 och Sveriges tvehövdade krispolitik

UPPSATSER

Susanne Dodillet: En skola i samhällets tjänst eller för individen? Om relationen mellan politik och pedagogik i skolans styrdokument sedan 1940-talet

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Statsvetenskapliga förbundets årsmöte 2019

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Zohreh Khoban: Hur deliberativt är det akademiska seminariet?

LITTERATURGRANSKNINGAR

Mikael Holmqvist: Handels – maktelitens skola. Anmälan av Mikael Börjesson.

Tomas Bertelman: Från ett kallt krig till ett annat. Anmälan av Christer Jönsson.

Christian Fernández: Tänka fritt eller tänka på andra: Om politisk korrekthet, yttrandefrihet och tolerans. Anmälan av Johan Karlsson Schaffer.

Jeremy Waldron: Political Political Theory – Essays on Institutions. Anmälan av Joakim Nergelius.

Nr 3/2019

 

Nr 3/2019 finns nu tillgängligt.

UPPSATSER
Henrik Oscarsson & Jesper Strömbäck: Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign

Niklas Bolin & Kajsa Falasca: Reaching the Voter. Exploring Swedish Political Parties’ Assessment of Different Communication Channels in Three National Election Campaigns, 2010–2018

Constanza Sanhueza Petrarca, Maria Tyrberg & Steven Lloyd Wilson: The 2018 Swedish Election Campaign on Twitter

Alexandra Feddersen: Party Communication and Public Opinion on Asylum in Sweden

Linn A.C. Sandberg & Karoline Andrea Ihlebæk: Start Sharing the News. Exploring the Link Between Right-wing Alternative Media and Social Media During the Swedish 2018 Election

Emma Ricknell: “Is Sweden Finally Waking Up?” Debating the 2018 Swedish National Election on 4chan

Nora Theorin: Exploring Media Use and Perceptions of Swedish News Media Among Immigrants During the Election Campaign 2018

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET
Katarina Roos: Ett inifrånperspektiv på beredning av forskningsansökningar

Ulf Bjereld: Att söka medel från Vetenskapsrådet. Erfarenheter från ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap

LITTERATURGRANSKNINGAR
Matthew Hindman: The Internet Trap. How the ­Digital Economy Builds Monopolies and Undermines Democracy. Anmälan av Nils Gustafsson

Karl Magnus Johansson & Gunnar Nygren: Close and Distant. Political Executive-Media Relations in Four Countries. Anmälan av Elsa Hedling

Zeynep Tufekci: Twitter and Tear Gas: The Power and Fragility of Networked Protest. Anmälan av Karin Skill

 

Nr 2/2019

UPPSATSER
Magnus Reitberger: Rättvis handel – vad står på spel?
David Wästerfors: Den etnografiskt okänsliga etikgranskningen
Hanna Sofia Rehnberg: Trafikverket – en modern samhällsutvecklare eller en talför svensk man? Myndighetsrepresentanter i media. En komparativ analys av mediebild och självpresentation
Julia Berkqvist & Joakim Johansson: Annie Lööf i svenska tidnings­medier – en diskursanalys

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN
Leif Lewin: Politisk idéanalys enligt ­Habermas, Popper och Rawls
Göran Bexell: Metoder inom statsvetenskap och etik – kommentar till Leif Lewin, Politisk idéanalys enligt Habermas, Popper och Rawls

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET
Katarina Roos: Forskning och högre utbildning i ”kunskapsnationen” Sverige

LITTERATURGRANSKNINGAR
Edward J. Watts: Mortal Republic: How Rome Fell into Tyranny. Anmälan av Isak Hammar.
Johanna Pettersson: What’s in a Line? Making Sovereignty through Border Policy. Anmälan av Jussi Laine.
Seyla Benhabib: Exile, ­Statelessness, and Migration – Playing Chess with History From Hannah Arendt to Isaiah Berlin. Anmälan av Helen Lindberg.
Roger Eatwell & Matthew J. Goodwin: National Populism. The Revolt Against Liberal Democracy. Anmälan av Anders Sannerstedt.

Nr 1/2019

Årets första nummer av Statsvetenskaplig tidskrift är nu på väg till prenumeranterna, samt finns tillgängligt i tidskriftens digitala arkiv.

UPPSATSER

Magnus Dahlstedt, Simon Härnbro & Viktor Vesterberg: Kringflackande främlingar då och nu. Om fattigdom och rörlighet i genealogisk belysning

Lambros Roumbanis: Forskningsfinansiering med hjälp av slumpen? En studie av peer review och lotteri som två olika urvalsmetoder vid fördelning av anslag

Fredrika Björklund: Vilken roll spelar risk i tillit? En diskussion om begreppet generaliserad tillit

Terence Fell, Bozena Guziana & Ingemar Elander: Klass, rumslig segregation och livskvalitet i två svenska städer

JUBILEUMSESSÄ

Erik Bengtsson: Kontinuitet eller diskontinuitet i den svenska jämlikhetens historia

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Rolf Hugoson: Uppfanns idéanalysen av Herbert Tingsten?

Evert Vedung: Uppfanns statsvetenskaplig idéanalys av Herbert Tingsten? Kommentar till Rolf Hugoson

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Förbundets årsmöte i Malmö och utvärdering av statsvetenskaplig forskning i Norge

LITTERATURGRANSKNINGAR

Andersson, Gunnar, Brante, Thomas & Edling, Christofer (red.), 2014. ”Det personliga är sociologiskt: 14 professorer om svensk sociologi”, Sociologisk Forskning, 51 (3–4). Anmälan av Benny Carlson.

Sofia Littmarck. 2017. Barn, föräldrar, välfärdsstat. Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd, 1964–2009. Linköping Studies in Arts and Science Dissertations, No. 721. Institutionen för tema, Tema Barn: Linköpings universitet. Anmälan av Åsa Lundqvist.

Sverker Gustavsson, Claes-Mikael Jonsson & Ingemar Lundberg, 2018. Vad krävs för att rädda demokratin? Stockholm: Premiss förlag. Anmälan av Mikael Spång.

Nr 3-4/2018

UPPSATSER

Johan Wennström: A Plague on Both Your Houses. How Left and Right Undermined Moral Motivation in the Swedish School System

Mats Lindberg: The VDP-triad in Ideational Analysis. Toward a general theory of ideological thought-content in social and political communication, debate, thought and language – beyond the concepts ‘ideology’, ‘culture’, ‘belief-system’, ‘discourse’ and ‘policy’ (Part II)

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN

Vem bestämmer över Svenska Akademien? Kungen, konstitutionen och de offentligrättsliga korporationerna

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander: En offentligrättslig korporation under Monarken? Svenska Akademien och kungen i juridiskt perspektiv

Nils Gustafsson: Några anmärkningar om kungens roll för Svenska Akademiens stadgar

Jakob Heidbrink: Svenska Akademien som en blandning av gammalt och nytt

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Jämställdhetsperspektiv på statsvetenskaplig forskning

LITTERATURGRANSKNINGAR

Hanne Christoffersen: Likhet i forandring. En begrepshistorisk analyse av Høyres og Arbeiderpatiets valg- og prinsipprogrammer for perioden 1933–2013. Anmälan av Kristina Boréus.

Olof Ruin: Analys & engagemang. Sex statsvetare under 1900-talet. Anmälan av Benny Carlson.

Karen Long Jusko: Who Speaks for the Poor? Electoral Geography, Party Entry,and Representation. Anmälan av Simon Davidsson.

Jonathan Wolff: Varför läsa Marx idag? Anmälan av Markus Furendal.

Vem bestämmer över Svenska Akademien?

I kölvattnet av avslöjandena med anknytning till Svenska Akademien från hösten 2017 kom akademiens ställning i förhållande till kungen att diskuteras. Mot denna bakgrund anordnade Juridiska fakulteten i Lund seminariet Vem bestämmer över Svenska Akademien? Kungen, konstitutionen och de offentligrättsliga korporationerna den 17 maj 2018. De följande bidragen (se länkar nedan) bygger på presentationer vid seminariet, och publiceras i det kommande numret av Statsvetenskaplig tidskrift.

Som en bakgrund skisserar Martin Sunnqvist, jur. dr i rättshistoria, och Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, akademiens ställning i juridiskt perspektiv. De menar att exemplet Svenska Akademien aktualiserar äldre diskussioner om så kallade offentligrättsliga korporationer som en mellanform mellan offentliga och privata organ. Vidare anser de att det inte finns något tydligt rättsligt stöd för att regeringen skulle ha möjlighet att ändra akademiens stadgar. Däremot ger den historiska utvecklingen och akademiens särpräglade ställning stöd för att kungen också enligt dagens konstitutionella system har utrymme att agera mot akademien.

Nils Gustafsson, fil. dr i statsvetenskap, tar i sitt bidrag fasta på den tydliga ambitionen i 1974 års regeringsform att frånta kungen all formell makt. Han anser att beslut från äldre tider inte bör ses som ”tidskapslar från enväldet som det demokratiska samhället inte rår på”, och att det därför borde vara en uppgift för regeringen att besluta om Svenska Akademiens stadgar. Han uppmärksammar dock att möjligheterna för riksdag och regering att ingripa mot kungen kan vara begränsade. Slutsatsen blir därmed att monarkin tycks ha kvar mer makt än vad vi tidigare har trott.

Med fokus på akademien som juridisk person uppmärksammar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt, i sitt bidrag att det utanför de statsrättsliga tankar som ligger till grund för 1974 års regeringsform inte finns någon tydlig skillnad mellan privata och offentliga organ. I förhållande till gamla organisationer såsom Svenska Akademien kan grundlagens kategorisering dessutom inte göra anspråk på att passa den historiska utvecklingen. Mot denna bakgrund har kungen – utan kända protester från riksdag och regering – kunnat etablera en ny konstitutionell praxis. Frågan om akademiens ställning i förhållande till kungen visar att den svenska konstitutionen kanske inte är så modern som man tidigare har föreställt sig.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander

 

***

 

Observera att texterna nedan är förhandsversioner utan slutgiltiga sidnummer.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander: En offentligrättslig korporation under Monarken? Svenska Akademien och kungen i juridiskt perspektiv

Nils Gustafsson: Några anmärkningar om kungens roll för Svenska Akademiens stadgar

Jakob Heidbrink: Svenska Akademien som en blandning av gammalt och nytt