Forskning om lokal politik i Sverige kom i och med 1960-talets kommunalforskningsprogram redan från starten att präglas av ett tydligt fokus på kommunen i generell mening och gärna på den som fanns på landsbygden. Flera både större och mindre forskningsinsatser har därefter fördjupat kunskaperna om lokalpolitikens villkor. Parallellt med detta har befolkningsomflyttningar medfört en kontinuerlig expansion av städer och stadsregioner och allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta under kommande decennier. Prognoser visar att 80 procent av svenskarna år 2030 kommer att bo i de åtta största stadsregionerna (lokala arbetsmarknadsområdena) i Sverige.

I takt med städernas expansion, förbättrade kommunikationsmöjligheter och separering av platser för bostäder, arbete, konsumtion och rekreation är det numera mer relevant att tänka på städer i termer av funktionella stadsregioner som kan innefatta såväl tättbebyggda områden, mindre samhällen och ibland även ren glesbygd. Dessa regioner präglas av hög inre mobilitet varvid medborgarna kanske inte har en självklar identitetsmässig koppling till en specifik kommun. De kollektiva problemen sträcker sig ofta över kommungränsen och kan vara gemensamma för flera kommuner eller en hel stadsregion. Städer och stadsregioner är dessutom ofta starkt diversifierade och segregerade med kluster av såväl rikedom som utslagning och utsatthet. Inte sällan följer dessa såväl klass- som etnicitetsmönster. Allt detta är skäl för statsvetenskaplig forskning att bättre uppmärksamma de specifika villkor för lokal politik som råder i en urban och stadsregional kontext.

I jämförelse med andra europeiska länder och USA framstår den svenska urbanpolitiska forskningen som relativt underutvecklad. Till en del kan detta hänga samman med att kommun- och stadsforskning under lång tid drivits av departement och myndigheter för att mäta sakernas tillstånd i kommunerna. Ett resultat av detta har blivit omfattande empiritunga projekt med få och svaga kontaktpunkter med den internationella teoribildningen på området.

Visserligen finns några specialiserade forskningsmiljöer och dessutom har enstaka slagkraftiga forskningsinsatser gjorts även i vårt land men i allt väsentligt finns stora behov av att utveckla urbanpolitisk forskning om svenska förhållanden och särskilt i jämförelse med hur detta ser ut i andra länder. Stadsmiljöerna i Sverige har åtminstone hittills avvikit i flera avseenden från det som betraktas som normalt i den anglo-amerikanska forskningslitteraturen. Till en del hänger detta samman med starkare system för politisk styrning, stadsplanering och omfördelning av resurser. Sverige utmärker sig också genom andra värderingsmönster, t.ex. större grad av tillit mellan medborgare och till myndigheter, mindre grad av korruption och mer post-materialistiska värderingar. Många av de teorier som tillämpas i den internationella urbanpolitiska litteraturen har emellertid utvecklas i urbana sammanhang som ser annorlunda ut, främst i amerikanska och utomnordiska europeiska kontexter.

Med denna inbjudan vill vi samla existerande forskning och inspirera till nytänkande i fråga om forskning om lokal politik i urbana sammanhang i Sverige. Det handlar både om staden i dess mer begränsade mening som en tättbebyggd miljö och i den vidare betydelsen som stadsregion. Frågor kan t.ex. avse hur staden styrs; samspelet mellan offentliga och privata aktörer; hur det lokala medborgarskapet gestaltar sig i en stadsregional kontext; civilsamhällets organisering och politiskt deltagande i städerna; politiska attityder och väljarbeteende; kön, segregation och utanförskap i staden samt hur staten försöker reglera städer och stadsutveckling. Nytänkande i fråga om teori och empiri är särskilt välkomna. Vi ser gärna också komparativa analyser som relaterar politik i och om svenska städer till förhållanden i andra länder.

Vi har åtagit oss uppgiften att fungera som redaktörer för ett kommande specialnummer av Statsvetenskaplig tidskrift om urban politik i Sverige. Du som vill delta med ett bidrag är välkommen att skicka in en abstract omfattande ca 500 ord till undertecknade, senast den 31 januari 2015. Efter redaktionell bedömning väljs ett antal förslag ut, varefter författaren erbjuds att senast den 1 september 2015 sända in ett fullständigt artikelmanus enligt de anvisningar som gäller för publicering i tidskriften.

Varmt välkommen med ditt bidrag!

Anders Lidström
Statsvetenskapliga institutionen
Umeå universitet
E-post: anders.lidstrom@pol.umu.se

Jon Pierre
Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitet
E-post: jon.pierre@pol.gu.se