Följande är ett ”call for papers” med anledning av en konferens anordnad av svenska historiker.

Forskningen om svensk politisk historia under perioden 1500–1920 präglas av en uppdelning mellan en tidigmodern del, som brukar sträcka sig från Gustav Vasas makttillträde till införandet av 1809 års regeringsform, och en modern del som framförallt fokuserar på framväxten av olika typer av politiska rörelser, ideologier och införandet av allmän rösträtt och parla­mentarism. Uppdelningen mellan dessa två delar har gjort att forskare som sysslar med de olika epokerna sällan interagerar. Därmed förs det få diskussioner över dessa epokgränser om olika teoretiska perspektiv och om olika förklaringar till politisk förändring och kontinuitet. Diskussionen försvåras också av en disciplinuppdelning mellan historia och statsvetenskap där det finns få gemensamma fora för att diskutera den svenska politiska utvecklingen i ett långt tidsperspektiv. Trots att Sveriges politiska historia i början av 1900-talet ofta diskuterades över disciplingränserna sker diskussionen nu oftare inom de olika ämnesgränserna. 

Målet med denna workshop är att arrangera ett transdisciplinärt möte mellan historiker av olika slag och statsvetare för att diskutera hur man kan förstå Sveriges politiska historia från 1500 till 1920. Vi vill således föra samman forskare från olika discipliner, och som är specialiserade på olika epoker och frågor, för att diskutera periodiseringar och begrepp som ”politiskt del­tag­ande”, ”politiska konflikter”, ”radikalism”, ”modernisering”, ”demo­krati­sering” och ”stats­formering”. Vad kan vi lära oss av varandra och hur kan vi utveckla vår för­ståelse av den lång­siktiga politiska utvecklingen i Sverige?

Workshopen kommer att äga rum 10 och 11 november 2022 i Uppsala i universitets lokaler. Vi siktar på en blandad grupp av deltagare, sett till disciplin, specialisering och erfarenhet. Vi vill särskilt uppmuntra doktorander att delta och presentera sina idéer. Till doktorander och forskare utan expensmedel har arrangör­erna möjlighet att stå för resor och boende. 

Anmäl ditt intresse av att vara med och presentera senast 28 februari 2022 genom att skicka en e-post till en av arrangörerna med förslag på titel och en kort abstract (ca 200 ord). 

Workshopen genomförs med generöst bidrag från Åke Wibergs och Magnus Bergvalls stiftelser.

Varmt välkomna!

Martin Almbjär, forskare, Historiska institutionen, Uppsala universitet. martin.almbjar@hist.uu.se

Patrik Winton, universitetslektor i historia vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. patrik.winton@oru.se

Christopher Pihl, forskare, Historiska institutionen, Uppsala universitet. christopher.pihl@hist.uu.se

Statsvetenskaplig tidskrift vill gärna uppmärksamma sina läsare på att Nils Stjernquist, mångårig professor i statskunskap i Lund och en av landets främsta författningsexperter, i dag den 29 augusti 2017 skulle ha fyllt 100 år. Stjernquist, som blev professor i en ålder av 34 år, ledde sin institution med fast hand under tre decennier. Under hans tid växte ämnet. Stjernquist välkomnade nya forskningsfält och metoder och bejakade det ökade intresset för teori och modelltänkande. Han var samtidigt öppen mot det omgivande samhället och hade synnerligen goda kontakter inom det politiska livet.

Stjernquist var Lunds universitet troget under hela sin levnadstid och krönte sin akademiska bana som dess rektor 1980-1983. Som utpräglat aktiv emeritus var han högst närvarande in i det sista. Han avled den 3 september 2000.

För utförliga levnadsteckningar, se Torbjörn Vallinders uppsats i Statsvetenskaplig tidskrift 2006, årg 108, nr 4, 361-388 och Lars-Göran Stenelos artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 33 (2007-2011), s. 517.

De offentliga verksamheterna har under de senaste decenniernas reformer genomgått omfattande förändringar såväl när det gäller villkor för politiskt beslutsfattande och förutsättningarna för samhällsstyrning som för medborgares möjligheter att utöva politiskt inflytande. Det har handlat om decentralisering och avreglering, om privatisering och konkurrensutsättning, nya styrformer liksom nya former av regleringar. Dessa har inneburit olika former av maktförskjutningar, såväl horisontella (från förvaltningar till organisationer och företag) som vertikala (från förvaltning till medborgare, liksom från nationell till regional/lokal nivå, men även från nationell nivå till EU).

Mycket talar för att välfärdsstatens nya utmaningar i mångt och mycket kretsar kring politikens villkor i en tid av marknadisering. För även om offentliga verksamheter i allt större utsträckning organiseras och styrs som om de vore privata företag finns det ändå något specifikt som skiljer dem åt; nämligen politikens särart och dess innebörd för den offentliga välfärdens möjligheter och förutsättningar. Till skillnad från privata företag innefattar de politiskt organiserade verksamheterna ett uppdrag i att sammanjämka olika demokratiska värden, liksom medborgares olika intressen och önskemål. Politiken innefattar därtill just medborgare, som till skillnad från kunder har särskilda rättigheter i fråga om hur politikens mål formuleras, men även i fråga om det sätt som dessa mål implementeras.

Vi i Swepsa-nätverket ”Förvaltning som business – marknadsanpassningens konsekvenser för processer, aktörer och värden” välkomnar artiklar till ett temanummer i Statsvetenskaplig tidskrift om välfärdsstatens nya utmaningar som på olika sätt berör frågor som denna utveckling aktualiserar. Mer specifikt lyfter vi fram tre bärande teman; det första gäller *implementering*, hur ser processerna ut när förvaltningen marknadiseras på olika områden? Vilka är de bärande aktörerna och vilka implikationer har deras agerande? Det andra gäller *värden och intressen*; hur främjas och utmanas centrala politiska värden och intressen som t.ex. styrning, ansvarsutkrävande, inflytande, rättssäkerhet? Kommer olika värden i inbördes konflikter och vad är i så fall implikationerna av det? Det tredje gäller *föreställningar och ideal*; hur påverkas demokratiidealen och synen på förvaltningens roll i förverkligandet av en demokratisk välfärdsstat.

Vänliga hälsningar,
Matilde Millares och Urban Strandberg

Skicka ditt abstract om max 500 ord senast den 9 januari 2015 till: matilde.millares@statsvet.su.se

Forskning om lokal politik i Sverige kom i och med 1960-talets kommunalforskningsprogram redan från starten att präglas av ett tydligt fokus på kommunen i generell mening och gärna på den som fanns på landsbygden. Flera både större och mindre forskningsinsatser har därefter fördjupat kunskaperna om lokalpolitikens villkor. Parallellt med detta har befolkningsomflyttningar medfört en kontinuerlig expansion av städer och stadsregioner och allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta under kommande decennier. Prognoser visar att 80 procent av svenskarna år 2030 kommer att bo i de åtta största stadsregionerna (lokala arbetsmarknadsområdena) i Sverige.

I takt med städernas expansion, förbättrade kommunikationsmöjligheter och separering av platser för bostäder, arbete, konsumtion och rekreation är det numera mer relevant att tänka på städer i termer av funktionella stadsregioner som kan innefatta såväl tättbebyggda områden, mindre samhällen och ibland även ren glesbygd. Dessa regioner präglas av hög inre mobilitet varvid medborgarna kanske inte har en självklar identitetsmässig koppling till en specifik kommun. De kollektiva problemen sträcker sig ofta över kommungränsen och kan vara gemensamma för flera kommuner eller en hel stadsregion. Städer och stadsregioner är dessutom ofta starkt diversifierade och segregerade med kluster av såväl rikedom som utslagning och utsatthet. Inte sällan följer dessa såväl klass- som etnicitetsmönster. Allt detta är skäl för statsvetenskaplig forskning att bättre uppmärksamma de specifika villkor för lokal politik som råder i en urban och stadsregional kontext.

I jämförelse med andra europeiska länder och USA framstår den svenska urbanpolitiska forskningen som relativt underutvecklad. Till en del kan detta hänga samman med att kommun- och stadsforskning under lång tid drivits av departement och myndigheter för att mäta sakernas tillstånd i kommunerna. Ett resultat av detta har blivit omfattande empiritunga projekt med få och svaga kontaktpunkter med den internationella teoribildningen på området.

Visserligen finns några specialiserade forskningsmiljöer och dessutom har enstaka slagkraftiga forskningsinsatser gjorts även i vårt land men i allt väsentligt finns stora behov av att utveckla urbanpolitisk forskning om svenska förhållanden och särskilt i jämförelse med hur detta ser ut i andra länder. Stadsmiljöerna i Sverige har åtminstone hittills avvikit i flera avseenden från det som betraktas som normalt i den anglo-amerikanska forskningslitteraturen. Till en del hänger detta samman med starkare system för politisk styrning, stadsplanering och omfördelning av resurser. Sverige utmärker sig också genom andra värderingsmönster, t.ex. större grad av tillit mellan medborgare och till myndigheter, mindre grad av korruption och mer post-materialistiska värderingar. Många av de teorier som tillämpas i den internationella urbanpolitiska litteraturen har emellertid utvecklas i urbana sammanhang som ser annorlunda ut, främst i amerikanska och utomnordiska europeiska kontexter.

Med denna inbjudan vill vi samla existerande forskning och inspirera till nytänkande i fråga om forskning om lokal politik i urbana sammanhang i Sverige. Det handlar både om staden i dess mer begränsade mening som en tättbebyggd miljö och i den vidare betydelsen som stadsregion. Frågor kan t.ex. avse hur staden styrs; samspelet mellan offentliga och privata aktörer; hur det lokala medborgarskapet gestaltar sig i en stadsregional kontext; civilsamhällets organisering och politiskt deltagande i städerna; politiska attityder och väljarbeteende; kön, segregation och utanförskap i staden samt hur staten försöker reglera städer och stadsutveckling. Nytänkande i fråga om teori och empiri är särskilt välkomna. Vi ser gärna också komparativa analyser som relaterar politik i och om svenska städer till förhållanden i andra länder.

Vi har åtagit oss uppgiften att fungera som redaktörer för ett kommande specialnummer av Statsvetenskaplig tidskrift om urban politik i Sverige. Du som vill delta med ett bidrag är välkommen att skicka in en abstract omfattande ca 500 ord till undertecknade, senast den 31 januari 2015. Efter redaktionell bedömning väljs ett antal förslag ut, varefter författaren erbjuds att senast den 1 september 2015 sända in ett fullständigt artikelmanus enligt de anvisningar som gäller för publicering i tidskriften.

Varmt välkommen med ditt bidrag!

Anders Lidström
Statsvetenskapliga institutionen
Umeå universitet
E-post: anders.lidstrom@pol.umu.se

Jon Pierre
Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitet
E-post: jon.pierre@pol.gu.se

Från och med nr 3/2014 (utkommer i november) så är detta tidskriftens nya hemsida. Den kommer rymma information om nya nummer med mera.