Nr 3/2020

Nr 3/2020 av tidskriften finns nu tillgängligt i fulltextarkivet.

TEMA: UNDERRÄTTELSEANALYS

Johan Matz: Gästredaktörens förord

Kunskap

Wilhelm Agrell: Inre spaning – att forska i och kring underrättelsearkiv

Kristian Gerner: Öststatsforskningens uppgång och fall

Alexandra Franzén: ”– Men ÖB Bengt Gustafsson tog mig i hand och tackade.” En jämförelse mellan Jan Guillous och Peter Bratts rättfärdiganden av IB-avslöjandet 1973 respektive 2017

Organisation

Christer Jönsson: Diplomati och underrättelsetjänst

Björn Fägersten & Calle Håkansson: Underrättelsebehov för strategisk autonomi. Ett europeiskt perspektiv

Henrik Häggström: Förenta Nationerna – en ny aktör i det globala underrättelsesamhället

Verksamhet 

Martin Kragh: ”Martin Kragh är ett demokratiskt problem”. Hur Aftonbladet gav spridning åt en rysk påverkansoperation

Tony Ingesson: Kontraspionage och hybridkrigföring. En fallstudie av kuppförsöket i Montenegro 2016

Johan Matz: Kontraspionage och rekonstruktionen av fallet Vassilij Sidorenko 1942

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Grattis! Statsvetenskapliga förbundet fyller 50 år

LITTERATURGRANSKNINGAR

Plutark, oversat af Gudrun Haastrup, Liselotte Nørgaard og Peter Schousboe: Om kvinders mod. Anmälan av Karin Blomqvist

Ivan Krastev & Stephen Holmes: Ljuset som försvann: En vidräkning med imitationens epok. Anmälan av Christer Jönsson

Johan Tralau: Havets väldiga ryggar. Offret och de flytande bildernas gåta. Anmälan av Anne-Marie Leander Touati

Svante Norrhem: Subsidier. Svenska krig och franska pengar 1631–1796. Anmälan av Christopher Pihl

Vem bestämmer över Svenska Akademien?

I kölvattnet av avslöjandena med anknytning till Svenska Akademien från hösten 2017 kom akademiens ställning i förhållande till kungen att diskuteras. Mot denna bakgrund anordnade Juridiska fakulteten i Lund seminariet Vem bestämmer över Svenska Akademien? Kungen, konstitutionen och de offentligrättsliga korporationerna den 17 maj 2018. De följande bidragen (se länkar nedan) bygger på presentationer vid seminariet, och publiceras i det kommande numret av Statsvetenskaplig tidskrift.

Som en bakgrund skisserar Martin Sunnqvist, jur. dr i rättshistoria, och Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, akademiens ställning i juridiskt perspektiv. De menar att exemplet Svenska Akademien aktualiserar äldre diskussioner om så kallade offentligrättsliga korporationer som en mellanform mellan offentliga och privata organ. Vidare anser de att det inte finns något tydligt rättsligt stöd för att regeringen skulle ha möjlighet att ändra akademiens stadgar. Däremot ger den historiska utvecklingen och akademiens särpräglade ställning stöd för att kungen också enligt dagens konstitutionella system har utrymme att agera mot akademien.

Nils Gustafsson, fil. dr i statsvetenskap, tar i sitt bidrag fasta på den tydliga ambitionen i 1974 års regeringsform att frånta kungen all formell makt. Han anser att beslut från äldre tider inte bör ses som ”tidskapslar från enväldet som det demokratiska samhället inte rår på”, och att det därför borde vara en uppgift för regeringen att besluta om Svenska Akademiens stadgar. Han uppmärksammar dock att möjligheterna för riksdag och regering att ingripa mot kungen kan vara begränsade. Slutsatsen blir därmed att monarkin tycks ha kvar mer makt än vad vi tidigare har trott.

Med fokus på akademien som juridisk person uppmärksammar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt, i sitt bidrag att det utanför de statsrättsliga tankar som ligger till grund för 1974 års regeringsform inte finns någon tydlig skillnad mellan privata och offentliga organ. I förhållande till gamla organisationer såsom Svenska Akademien kan grundlagens kategorisering dessutom inte göra anspråk på att passa den historiska utvecklingen. Mot denna bakgrund har kungen – utan kända protester från riksdag och regering – kunnat etablera en ny konstitutionell praxis. Frågan om akademiens ställning i förhållande till kungen visar att den svenska konstitutionen kanske inte är så modern som man tidigare har föreställt sig.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander

 

***

 

Observera att texterna nedan är förhandsversioner utan slutgiltiga sidnummer.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander: En offentligrättslig korporation under Monarken? Svenska Akademien och kungen i juridiskt perspektiv

Nils Gustafsson: Några anmärkningar om kungens roll för Svenska Akademiens stadgar

Jakob Heidbrink: Svenska Akademien som en blandning av gammalt och nytt