F. Costigliola: Kennan. A Life between Worlds. E. Luce: Zbig. Zbigniew Brzezinski, The Life of America’s Great Power Prophet. Anmälan av Mats Bergquist.

Ulf Zander: Raoul Wallenberg – liv och legend. Anmälan av Anders E. B. Blomqvist.

Douglas Brommesson, Ann-Marie Ekengren & Anna Michalski: Sweden’s Grand Strategy: Predicaments of a Small Liberal State in a Hostile World. Anmälan av Erik Noreen.

Joseph Nye: A Life in the American Century. Anmälan av Annika Thunborg.

Hela numret som PDF

7 juli, 20248 juli, 2024 av Redaktionen

Nr 2/2024

UPPSATSER

Karl Eirik Schjøtt-Pedersen: Budsjettprosedyrer og mindretallsregjeringer. Forskjeller mellom Sverige og Norge

Martin Lindström: d’Hondt och kartellerna. Kartellsamverkan mellan partierna i de svenska andrakammarvalen 1911–1948 under den d’Hondtska heltalsmetodens tid

Ulrik Franke: Att utveckla och implementera cybersäkerhetspolicy. Lärdomar från den finansiella sektorn

Rolf Å Gustafsson: Historielöshet. Exempel från svensk klassanalys förr och nu

Jonny Hjelm: Vetenskaplig ideologiproduktion. En kritisk granskning av urfolkismen i svensk forskning om samer

Ragnhild Nilsson: Kommentar till professor Jonny Hjelms artikel ”Vetenskaplig ideologiproduktion – en kritisk granskning av urfolkismen i svensk forskning om samer”

Ludvig Beckman: Public services demokratiska uppdrag. Fri åsiktsbildning och offentligt förnuft

ÖVERSIKTER

Christer Jönsson & Anders Lidén: Diplomati: Vetenskap eller konst? En dialog

ESSÄ

Johanna Jormfeldt: Varför är politik så fult?

LITTERATURGRANSKNINGAR

Mattias Frihammar, Fredrik Krohn Andersson, Maria Wendt & Cecilia Åse: I kalla krigets spår. Hot, våld och beskydd som kulturarv. Anmälan av Arita Holmberg.

Lisa Eklund & Bo Isenberg (red.): Sociologins klassiker. Upptäckter och återupptäckter. Anmälan av Thomas Kaiserfeld.

Robert Cooper: The Ambassadors. Thinking about Diplomacy from Richelieu to Modern Times. Anmälan av Anders Lidén.

Jade McGlynn: Memory Makers: The Politics of the Past in Putin’s Russia. Sergei Medvedev: Z: A War Made in Russia. Anmälan av Bo Petersson.

Bo Rothstein: Grundbulten. Tillit och visionen om en liberal socialism. Anmälan av Jouni Reinikainen.

Frida Beckman: Postmodernismen. Anmälan av Rikard Schönström.

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Statsvetares roll i debatten om akademisk frihet

Hela numret som PDF

27 oktober, 2020 av Redaktionen

Särskild utgåva: Det exceptionella Amerika – dåtid/nutid

Med anledning av det amerikanska presidentvalet publicerar tidskriften ett extranummer utöver årets fyra ordinarie nummer. Numrets texter finns fritt tillgängliga här.

TEMA: DET EXCEPTIONELLA AMERIKA – DÅTID/NUTID

Ulf Zander: Inledning: amerikansk exceptionalism – då och nu

Ulf Zander: Give me history or give me death! Politik och historiebruk i USA

Dag Blanck & Frida Stranne: En annorlunda exceptionalism. President Barack Obama och en klassisk amerikansk tankefigur

Emmanuel Böss: ”Old Hickory” återuppstånden. Minnet och bruket av Andrew Jackson i 2000-talets amerikanska offentlighet

Malin Jonsson: En rolig historia? En studie av historiedidaktik och humor i internetmemes

Emma Ricknell: Spel framför substans. Journalistisk gestaltning i amerikanska och svenska medier under demokraternas primärval 2020

Erik Vestin & Richard Öhrvall: Att förutsäga amerikanska presidentval

Jan Hallenberg: Trumps utrikespolitik i historiens ljus. En exceptionell president

LITTERATURGRANSKNINGAR

Mats Bergquist: USA blåser till reträtt?

Benny Carlson: John Bolton: The Room Where It Happened. A White House Memoir.

23 oktober, 2020 av Redaktionen

Nr 3/2020

Nr 3/2020 av tidskriften finns nu tillgängligt i fulltextarkivet.

TEMA: UNDERRÄTTELSEANALYS

Johan Matz: Gästredaktörens förord

Kunskap

Wilhelm Agrell: Inre spaning – att forska i och kring underrättelsearkiv

Kristian Gerner: Öststatsforskningens uppgång och fall

Alexandra Franzén: ”– Men ÖB Bengt Gustafsson tog mig i hand och tackade.” En jämförelse mellan Jan Guillous och Peter Bratts rättfärdiganden av IB-avslöjandet 1973 respektive 2017

Organisation

Christer Jönsson: Diplomati och underrättelsetjänst

Björn Fägersten & Calle Håkansson: Underrättelsebehov för strategisk autonomi. Ett europeiskt perspektiv

Henrik Häggström: Förenta Nationerna – en ny aktör i det globala underrättelsesamhället

Verksamhet

Martin Kragh: ”Martin Kragh är ett demokratiskt problem”. Hur Aftonbladet gav spridning åt en rysk påverkansoperation

Tony Ingesson: Kontraspionage och hybridkrigföring. En fallstudie av kuppförsöket i Montenegro 2016

Johan Matz: Kontraspionage och rekonstruktionen av fallet Vassilij Sidorenko 1942

STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET

Katarina Roos: Grattis! Statsvetenskapliga förbundet fyller 50 år

LITTERATURGRANSKNINGAR

Plutark, oversat af Gudrun Haastrup, Liselotte Nørgaard og Peter Schousboe: Om kvinders mod. Anmälan av Karin Blomqvist

Ivan Krastev & Stephen Holmes: Ljuset som försvann: En vidräkning med imitationens epok. Anmälan av Christer Jönsson

Johan Tralau: Havets väldiga ryggar. Offret och de flytande bildernas gåta. Anmälan av Anne-Marie Leander Touati

Svante Norrhem: Subsidier. Svenska krig och franska pengar 1631–1796. Anmälan av Christopher Pihl

19 oktober, 201819 oktober, 2018 av Redaktionen

Vem bestämmer över Svenska Akademien?

I kölvattnet av avslöjandena med anknytning till Svenska Akademien från hösten 2017 kom akademiens ställning i förhållande till kungen att diskuteras. Mot denna bakgrund anordnade Juridiska fakulteten i Lund seminariet Vem bestämmer över Svenska Akademien? Kungen, konstitutionen och de offentligrättsliga korporationerna den 17 maj 2018. De följande bidragen (se länkar nedan) bygger på presentationer vid seminariet, och publiceras i det kommande numret av Statsvetenskaplig tidskrift.

Som en bakgrund skisserar Martin Sunnqvist, jur. dr i rättshistoria, och Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, akademiens ställning i juridiskt perspektiv. De menar att exemplet Svenska Akademien aktualiserar äldre diskussioner om så kallade offentligrättsliga korporationer som en mellanform mellan offentliga och privata organ. Vidare anser de att det inte finns något tydligt rättsligt stöd för att regeringen skulle ha möjlighet att ändra akademiens stadgar. Däremot ger den historiska utvecklingen och akademiens särpräglade ställning stöd för att kungen också enligt dagens konstitutionella system har utrymme att agera mot akademien.

Nils Gustafsson, fil. dr i statsvetenskap, tar i sitt bidrag fasta på den tydliga ambitionen i 1974 års regeringsform att frånta kungen all formell makt. Han anser att beslut från äldre tider inte bör ses som ”tidskapslar från enväldet som det demokratiska samhället inte rår på”, och att det därför borde vara en uppgift för regeringen att besluta om Svenska Akademiens stadgar. Han uppmärksammar dock att möjligheterna för riksdag och regering att ingripa mot kungen kan vara begränsade. Slutsatsen blir därmed att monarkin tycks ha kvar mer makt än vad vi tidigare har trott.

Med fokus på akademien som juridisk person uppmärksammar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt, i sitt bidrag att det utanför de statsrättsliga tankar som ligger till grund för 1974 års regeringsform inte finns någon tydlig skillnad mellan privata och offentliga organ. I förhållande till gamla organisationer såsom Svenska Akademien kan grundlagens kategorisering dessutom inte göra anspråk på att passa den historiska utvecklingen. Mot denna bakgrund har kungen – utan kända protester från riksdag och regering – kunnat etablera en ny konstitutionell praxis. Frågan om akademiens ställning i förhållande till kungen visar att den svenska konstitutionen kanske inte är så modern som man tidigare har föreställt sig.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander

***

Observera att texterna nedan är förhandsversioner utan slutgiltiga sidnummer.

Martin Sunnqvist & Henrik Wenander: En offentligrättslig korporation under Monarken? Svenska Akademien och kungen i juridiskt perspektiv

Nils Gustafsson: Några anmärkningar om kungens roll för Svenska Akademiens stadgar

Jakob Heidbrink: Svenska Akademien som en blandning av gammalt och nytt